Namnet Ullvi betyder guden Ull eller Ullers offerplats. Solguden Ull var en krigare, som var skicklig på skidor och båge.

Ullvi ligger mycket vackert i en sluttning mot Österdalälven. Byn tillhör Leksands kommun och ligger 5 km sydost om centralorten Noret.

Att Ullvi har varit befolkat sedan stenåldern, det vet vi. De arkeologiska fynd, som gjordes, när riksvägen byggdes, visar att Leksand redan vid denna tid var befolkad. Slaggfynd har gjorts på flera ställen efter älvstranden, som visar på tidig järnframställning. Likaså har lämningar efter en stenåldersboplats påträffats.

Ullvi by är indelad i sex bydelar. Den västligaste delen är Vändat, den äldsta är Gammel Ullvi. Mitt i byn ligger Byn och söder därom Näset. Längst i öster ligger Kattbäcksdelen och norr därom Heden. 

Färdas man från Leksands Noret till Ullvi kommer man först till Vändat. Många har genom åren försökt att förklara, vad namnet kommer ifrån. En trolig version är, att namnet härstammar från Gustaf Wasas tid, då danska spejare på jakt efter den svenske rymmaren, kom fram till skogsområdet, som låg mellan byarna Ullvi och Tibble. Där gav de upp hoppet om att finna Gustaf Wasa i skogen och vände åter. Orden vänd att på leksandsmål betyder vända åter.

När man talar om Gammel Ullvi tänker man i första hand på gårdarna längs med Båthusgattu, som leder ned till båthuset, där två av byns kyrkbåtar finns. Man tror, att den äldsta bebyggelsen i Ullvi har legat här. Intill båthuset ligger ”Plassen”, som tidigare var en lastageplats för sådant som fraktades på älven, exempelvis gruvved som flottades till Falun. Här ligger Ullvis äldsta kyrkbåt under tak. Förr fanns här en handdriven färja, som gick tvärs över älven.

Den bydel, där landvägen gör en skarp sväng, kallas oftast bara för Byn eller Mitt i byn. Här står huskropparna tätt och det kan vara svårt för besökare att se var tomtgränserna går. Det var troligen någon gång i slutet på 1600-talet, som man flyttade sina gårdar hit från älvbrinken och från Ullvis Näset. Mitt i kurvan, som tidigare var ändå skarpare, låg Ullvi Handelsbod ända fram till 1980, då den revs. Istället har byn fått en given plats för en stor julgran, som reses till advent varje år.

Tar man vägen ner mot älven kommer man till Näset. Där ligger en av byns äldsta gårdar. Längst ut på Näset finns en åker, som kallas för ”Lasses tomt”, där tror man att en gård har legat. En källare fanns länge kvar på platsen. Här finns också ”Per Hinders änge” samt ”Sturolles göl”. 

En sägen berättar, att det för mycket länge sedan fanns en gård, som låg mycket nära älven. En gång kom en man till gården och bad att få sova där över natten. Folket i gården nekade honom detta, och han lär då ha yttrat: ”Ni skall snart själva vara lika mycket utan bostad, som jag är nu.” Endast en kort tid efter detta besök flöt hela gården ut i älven. Kanske var det en man, som hade ögonen med sig och som uppfattade gårdens farliga läge så nära älvkanten. Kanske visste han också, att det just det året skulle det bli en mycket hög vårflod. Enligt traditionen skall vi detta tillfälle ”Sturolles göl” ha bildats.

Kattbäcksdelen är den bydel, som senast har blivit bebyggd. Kattbäcken rinner i en trumma under landsvägen. På sin väg mot älven rinner den vid sidan om Kattbäckshagen, Kattbäcksgärdet och Kattbäcksveden.  Det är namn på gammal åkermark, som delvis håller på att växa igen. 

Norr om landsvägen ligger Heden (Heda) med bebyggelse utefter två byvägar. Äldsta bebyggelsen är från slutet av 1830-talet. I utkanten av bebyggelsen står Ullvi magasinshärbre som har bevarande räkenskaper sedan 1846. I skogsbrynet ligger  en bysåg, som drivs av några bybor.