Denna bibliografi som upprättats 2004 finns även tillgänglig som bok. Utgiven av Leksands kommun, Kultur- och Fritidsförvaltningen, med stöd av Kungliga Gustav Adolfs Akademien genom Wilhelm och Anna Söderbaums stiftelse och Leksands sparbank.

Ur denna bibliografi har nedanstående förteckning över litteratur om Ullvi sammanställts.

Bibliografin i sin helhet finns på Leksands kommuns hemsida

Numreringen nedan översenstämmer med numreringen i bibliografin

En sammanställning av en del av nedanstående litteratur plus några ytterligare publikationer som inte finns med i bibliografin hittar du här >>

463 Bengts, Lisa. Vingårdsmannen och de goda grannarna i Ullvi by. Falun 2001. [6] bl. Duplic. (Högskolan Dalarna. Dalarnas natur och kultur I, ht 2000.)

467 Dandanell, Birgitta. Dalmålningar. (Isaksson, Olov, Leksandsbygden. En vägvisare. Sthlm 1991, s. 128-129.) - Som Leksandsmålare redovisas följande: Winter Carl Hansson, Yttermo. - Back Olof Andersson, Ullvi. - Back Erik Andersson, Ullvi. - Jufwas Anders Ersson, Ullvi. - Snarf Anders Andersson, Ullvi. - Kers Erik Jönsson, Lima. - Hjelt Per Persson, Lima. - Saras Per Persson, Laknäs. - Larshans Per Olsson, Björkberg. - Larshans Per Persson, Björkberg. - Lind Lars Matsson, Östanmor. - Sömskar Lars Larsson, Tibble.

1037 Åkerlund, Glen. Daniel Liljas. Född 9/7 1907. Död 20/1 1991. (Minnesteckningar vid prästmötet i Västerås stift 1992. Västerås 1993, s. 205-206.) - Omslagstitel: Minnesteckningar över präster i Västerås stift 1980-1992. - Daniel Liljas växte upp i Ullvi. Aktiv som hembygdsforskare

1256 Leksands sockenbeskrivning. D. 1 ff. Falun 1965 ff. - D. 1. 1965. Leksands socken 1539-1572. Sockenbor, skatter och tionde. De äldsta skattelängderna och uppbördsregistren utgivna och kommenterade av Gunnar T. Westin. - D. 2. 1968. Tingsstället i Leksand. Av Ernst Leche. - D. 3. 1971. Rote och tunnlag som folkliga lagbildningar. Av John Granlund. - D. 4. 1971. En svensk by. Sex etnologiska studier av förändringar i Leksandsbyn Laknäs. Redaktör: Åke Daun. - D. 5. 1974. Berg och malm i Leksand. Av Per Thorslund och Erik Åhman. - D. 6. 1974. Jord och vatten i Leksands socken. Av Carl-Gösta Wenner och hans seminarium vid Stockholms universitet. - D. 7. 1975. Leksands fäbodar. Av Sigvard Montelius. - D. 8. 1984. Stenålder och bronsålder. Av Ragnar Lannerbro. - D. 9. 1987. Turisternas Leksand. Turism i Leksand, Siljansnäs och Ål genom tiderna. Redaktör: Göran Rosander. - D. 10. 1995. Marken, gården, släkten och arvet. Om jordägandet och dess konsekvenser för människor, landskap och bebyggelse i Tibble och Ullvi byar, Leksands socken 1734-1820. Av Ulf Sporrong och Elisabeth Wennersten. - D. 11. 1999. Folkmusik i Leksand, Djura och Siljansnäs. Uppteckningar av Karl Sporr 1916-47. Inledning och kommentarer av Märta Ramsten. Utgiven av Leksands kommuns kulturförvaltning i samarbete med Svenskt visarkiv. - De olika delarna redovisas separat - i vissa fall även delavsnitt härur.

1271 Andersson, Roland. Byar och fäbodar i Leksands kommun. Kulturhistorisk miljöanalys. Utg. av Dalarnas museum och Leksands kommun. Falun 1983. 336 s. (Dalarnas museums serie av rapporter. 13.) - Ur förordet av Erik Hofrén: "Dalarnas museum har på uppdrag av Leksands kommun utfört en kulturhistorisk miljö- och bebyggelseanalys för Leksands kommun. Samtliga byar, fäbodar och andra bebyggelsemiljöer har dokumenterats, analyserats och värderats. Ett urval av dessa miljöer har ansetts ha ett sådant kulturhistoriskt och miljömässigt värde att ett bevarande av karaktär och helhetsupplevelse för framtiden bör framhävas. Vilka dessa miljöer är och vad ett bevarande av dessa innebär berättas i denna rapport. Materialet utgör i första hand ett underlag för kommunens planering av markanvändningen. Det historiska materialet är emellertid omfattande, liksom dokumentationen, och bör kunna intressera ortsbor och andra, som är engagerade av bebyggelse- och miljöfrågor." –

Redovisar byar och fäbodar som bedöms vara av riksintresse, av regionalt intresse eller av lokalt intresse. Innehållsförteckning på s. 3 med hänvisning till följande orter: Almberg, Almbergsbjörken, Almo, Alvik, Axmor, Balkbodarna, Berg, Bjönnberget, Björkberg, Björken, Brömsbodarna, Busmor, Böle, Djura Se Ljura, Faxberg, Fors, Forsbodarna, Getsarvet, Granberg, Grytberg, Gråda, Gyllingberget, Hackmora, Hedby, Heden, Hisvåla-Grytberg, Hyttkvarn, Hälla, Häradsbygden, Hästberg, Jordberg, Korpholen, Kråkbodarna, Kullsbjörken, Kyrkbol, Källberget, Laknäs, Limå, Lindbodarna, Lissbjörken, Ljura, Ljusbodarna, Lycka, Middagsbodarna, Norr Bertilsbo, Norr Lindberg, Norr och Sör Rälta, Näsbyggebyn, Oxberg, Plintsberg, Pransbodarna, Risa, Romma, Rälta, Rältlindor, Rönnäs, Sjugare, Skeberg, Skinnaråsen, Skäppsjöbodarna, Solberga, Stormo, Sundsnäs, Sångberget, Säterbodarna, Sör Bergsäng, Sör Bertilsbo, Sör Lindberg, Tibble, Ullvi, Västanvik,Västberg, Västra och Östra Rönnäs, Ytterboda, Yttermo, Åkerö, Ål-Kilen, Åsen, Östanhol, Överboda.

1302 Forsslund, Karl-Erik. Med Dalälven från källorna till havet. D. 1. Öster-Dalälven. Bok 9. Leksand. Sthlm 1922. - Ur innehållsförteckningen: - Åsbyggebyar kring Knytberget: Slättbergs gruvor. Risholn. Norr och Sör Lindberg. Böle. Risa. Björkberg och Torrberg. – Kring Bergsängs backar: Bodlindor och Boda. Omkring Opplimen. Bergsäng och Kullsbjörken. Östanhol och Laknäs. Tällberg. – Holen i Tällberg: Stall och fäjs, lada och loft. Målarstugan. Holens herre och hans gärning. I Tällberg. – Plintsberg och Hjortnäs: Från Plintsberg till Hjortnäs Heden. Näsbacken och Dalsberget. Käringberget och sockenmålet. – Barkdalen och kyrkan: Orsand och Barkdalen. Kyrkan. Kyrkans inre. Sakristian och kyrksången. Klockstapeln och kyrkogården. – Noret: Från Gästis till Fisk Eriks. "Häradsrättens afslutande i Tingshuset." Nya tingshuset. Noret. Leksandskarlar. – Sockendräkten: Mansdräkten. Kvinnodräkten. Band och spetsar. Hassklä och snöllöv. Majd och kjortelsäck. Dräktens hälgd. – Leksandsmålare och deras tavlor: Manlig slöjd. Minnestavlor. Ullviskolan. Kers Erik, Hjelt Per och Petrus Petrifilius. Sämskar Lars och Kers Lars. – Fäst och jässpöd: Oppsittarkväll och "Dra långt lin". Hälg och högtid. Rustning till jässpöd. Vigseln. Bröllopsmåltiden. Brudmarsch och skänklåt. Jässpöstalln. "Granna efter" och barndop. – Låtar och visor: "Leksandslåten." Danslåtar. Skämtlåtar och nidvisor. Polska och vals med ord. Kulldansen och gånglåtar. Visor. – Rönnäs fjärding: Åsleden och Lima. Tibble. Ullvi. Hälla. Romma och Berg. Rönnäs. Tronsbo Kilen och Mobergsgubben. Från Kyrkbol till Wålberg. – Västra Häradsbygden: Sundsnäs och Grytnäs. Wästanvik. Styrsjöbo. Hästberg. Heden. Paradisdalen och Helvetesgropen. – Östra Häradsbygden: Åkerö. Jones Mats´ Gammelgård. Lisselby och Källberget. Yttermo och Mjällbyn. – Gärde och Ytter Åkerö. Svanor, lokor och fornfynd. Hagen, Smedby och Wästannor. – Skeberg: Östanmor, Backen och Gropen. Hos Johan Nordling i Skålhol. Liesmedjan och Skeberget. Skebergsån. (Kapitlet om Skeberg avslutas på s. 180 med: Gammal låt. Efter Hilda Horn. Uppteckn. av Axel Hambraeus.) – Omkring Ejen: Brändskog, Skallskog och Dammskog. Ejen och Danshol. Gränsberget och Oppejen. Älgberget och Björbergshällan. – Hos Skinnarås Gullra: Ljursbo Ljusen och Skinnarås Gullra. Vall-låtar. Hornlåtar. Visor. Rådn. Tydor och trolltyg. Rundsyn från Skinnaråsen. - Källskrifter. - Bildförteckning. - Förteckning över låtar.

1360 Pihl Atmer, Ann Katrin. Sommarnöjen vid vatten. Foto: Jan Tham. Sthlm 2002. - Ur innehållet: Till Siljan står vår håg (s. 172 ff.) - Ur detta avsnitt: Noret, Tällberg och Ullvi (s. 178-187).

1452 Sporrong, Ulf. Marken, gården, släkten och arvet. Om jordägandet och dess konsekvenser för människor, landskap och bebyggelse i Tibble och Ullvi byar, Leksands socken 1734-1820. Av Ulf Sporring och Elisabeth Wennersten. Leksand 1995. 364 s. (Leksands sockenbeskrivning. D. 10.) - (Meddelande nr B 91, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.) - Med följande avdelningar: 1. Det äldre kulturlandskapet i övre Dalarna. Av Ulf Sporrong. - 2. Realarvets sociala regelverk - om släkten, gården och jorden i Ullvi by. Av Elisabeth Wennersten. - 3. Övre Dalarna i ett jämförande perspektiv. - "Boken om marken, gården, släkten och arvet handlar om de speciella förhållanden i övre Dalarna före 1962, vilka sedan urminnes tider byggde på den s.k. likarättsprincipen. Alla barn delade arvet och blev markägare, något som har lett till ett socialt sett jämlikt samhälle. Vi beskriver här gårdens och släktens strategier för överlevnad samt vilka konsekvenser dessa strategier fått för bygd och miljö - alltså det som är typiskt för landskapet runt Siljan."

1462 Gårdar och släkter i Ullvi. Utg. av Ullvi bycirkel. Ullvi 1998. 126 nr. - "I stället för sidnummer har vi gett varje gård ett löpande nummer." - Det är alltså 126 gårdar som redovisas. Inledning av Monica Rönnkvist som betonar att publikationen tillkommit genom ett kollektivt arbete av Ullvi bycirkel.

1463 Ullvibor i 350 år. Utg. av Ullvi bycirkel. Ullvi 2002. 375 s. - Med förord av Monica Rönnkvist. Innehåller en systematisk genomgång av gårdarna i Ullvi med redovisning av vilka som bott i dem. Register över gårdsnamn på s. 1-2. - Ytterligare en publikation planeras av Ullvi bycirkel.

1464 Andersson, Rönnäs Olof. Ullvi by i Leksand. (Dalabyar. Några byar i Dalarna skildrade av bybor. Falun 1947, s. 35-40.) - Uppsatsen återfinns även i: Falu Länstidning. Dalpilen. 1944, nr 43.

1465 Brusk, Gunnel. En gammal dalaby i dag. Ullvi by i Leksand. (Kamratringen. Malungs folkhögskolas årsbok 1950, nr 41, s. 54-61.)

1466 Elvingsson, Birgitta. Bevarande och nytillskott i byn Ullvi, Dalarna. Av Birgitta Elvingsson och Barbro Parck. Sthlm 1982. 92 s. Duplic. (Examensarbete KTH, Stockholm 1982-12-03.)

1467 Hansson, Olof. En krönika om Berggården i Ullvi och Bergsläkten. [1991.] 34 bl. + bil. Duplic.

1468 Hägglund, Lillie. Bilder från Ullvi by. Examensarbete i arkitektur. Utgiven av Leksands kommun, kulturnämnden. Leksand 1983. 65 s. - Omslagstitel: Bilder från Ullvi by. Byggnadstraditionen - med tanke på framtiden.

1583 Alinder, Ernst. Utredning och yttrande i ärende angående överflyttning i kommunalt, ecklesiastikt och administrativt hänseende till Bjusås socken av två till hemmanet n:o 1 i Ullvi inom Leksands socken hörande, inom Sågens by i Bjursås socken belägna fäbodeägor. [Falun 1924.] 27 s.